Synfel
Synfel är ett samlingsnamn för olika typer av nedsatt synförmåga. Ett synfel kan vara ett resultat av skador, olyckor eller sjukdomar. På fackmannaspråk så talar man endast om de synfel som är brytningsmässiga (refraktionsfel). Det är närsynthet (myopi), översynthet (hypermetropi) och astigmatism. Motsatsen till synfel är emmetropi, vilket betyder normalsynthet.
Närsynthet och översynthet räknas som enkla, eller sfäriska, synfel. Synfelet korrigeras med sfäriskt slipade linser. Då ögats näthinna ligger för nära linsen så är man översynt. Det innebär att ögat är hoptryckt. Motsatsen är följaktligen närsynthet. Synfelet är orsakat av att ögat är utdraget i horisontell led och näthinnan kommer för långt bort från linsen. Om man är närsynt ska man ha konkava korrektionsglas, är man översynt ska man ha konvexa för att korrigera synfelet.
Det tillhör inte ovanligheten är man vid en sfärisk korrektion likväl ser oskarpt; vanligt är att personen då upplever att en rund punkt blir oval samt suddigt, endast i en riktning. Synfelet kallas för astigmatism. Det korrigeras med hjälp av toriska korrektionsglas. När man lider av synfelet astigmatism så bryts ljusstrålar i horisontal- och vertikalplanet till olika punkter i ögat. Detta resulterar i en oskarp bild på näthinnan. Men det är också vanligt förekommande att synfelet astigmatism uppkommer samtidigt som de övriga synfelen närsynthet och översynthet. Det innebär att korrektionsglasen måste slipas i olika styrkor i olika riktningar.
Någon gång runt 50-årsåldern så förändras ögonlinserns förmåga att ackommodera. Det gör att man, oberoende om synen varit god under alla tidigare år, för svårt att se på nära håll. Åldersbetingas synnedsättning kallas för åldersinthet, eller presbyopi. För att korrigera detta använder man sig av glasögon med olika styrka på olika delar av glaset. Denna typ av glasögon kallas för progressiva.
Förutom de synfel som orsakas av brytningsfel, så kan det finnas många andra orsakar till synnedsättningar. Ögonsjukdomar som orsakar synfel delas in i olika kategorier. Dessa ä sjukdomar i ögats hjälporgan, sjukdomar som finns i själva ögat, de sjukdomar som uppkommer i ögats förbindelser med centrala nervsystemet samt de allmänna sjukdomar som påverkar ögat och leder till synfel.
Exempel på sjukdomar som kan uppstå i ögats hjälporgan är vagel, chalazion, hornhinnesjukdomar och xantelasma. Xantelasma är oregelbundet formade och lätt upphöjda bildningar i ögonlockshuden. Ofta är detta ett tecken på höga blodfetter. Sjukdomar som uppkommer i själva ögat och som kan leda till synfel är regnbågshinneinflammation, sjukdomar i linsen, grå starr (katarakt), grön starr (glaukom), blodpropp, glaskroppslavlossning men också näthinneavlossning.
Vid en näthinneavlossning så lossnar näthinnan från ögats innervägg. Du bör genast uppsöka läkare om du upplever svarta prickar och ljusblixtar, i synnerhet om du också lider av synfelet närsynthet. Detta eftersom ögat bli blint om det inte behandlas med kirurgi. Det ska också sägas att chanserna till läkning är mycket stora efter ett kirurgiskt ingrepp. De allmänsjukdomar som orsakar synfel är bältros, diabetes mellitus och Sjögrens syndrom. Den kroniska autoimmuna sjukdomen Sjögrens syndrom (SS) kännetecknas av torra slemhinnor i bland annat ögon, näsa, hals, mun och luftvägar. Vidare det vanligt att man känner extrem trötthet.