Närsynthet
Synfelet närsynthet, som också kallas för myopi, innebär att man ser dåligt på långt håll, respektive bra på nära håll. Närsynthet beskrivs bäst som att ögats brytande system är för starkt i förhållande till axellängden. Om du är närsynt möts ljusstrålarna i en punkt framför din näthinna, istället för på den. Närsynthet korrigeras med hjälp av konkava linser. Förekomsten av närsynthet, som är en ärftlig åkomma, skiljer sig mycket mellan olika länder och regioner i världen. I Sverige är det runt 10-20 procent som är närsynta, i USA är det 25 procent av den vuxna befolkningen och vissa delar av Asien kan det vara så mycket som 50 procent som är närsynt.
Närsynthet upptäcks i regel mellan åtta och elva års ålder och förvärras vanligen gradvis i takt med att ögat växer under puberteten. När personen uppnår vuxen ålder klingar närsyntheten av. Närsynthet mät i dioptrier, vilket är måttenheten för en lins ljusbrytande förmåga.
Storleken på brytkraften beror på linsytornas kupighet men också linsmaterialets så kallade brytningsindex. Måttet dioptri (dptr) har infört för att få en måttskala som stiger med stigande brytkraft. Man räknar ut dioptritalet genom att ta det inverterade värdet av den i meter uttryckta brännvidden.
Om man har en närsynthet som ligger på -6,00 dioptrier eller mer, så räknas detta som stark, eller allvarlig, närsynthet. Vid kraftig närsynthet är ofta näthinnan något skörare än normalt.
Om du lider av hög grad av närsynthet så löper du därmed också en större risk för att drabbas av ögonproblem, såsom näthinneavlossning eller glaukom. Vidare har de personer som är närsynta också en större frekvens av glaskroppsgrumlingar. Glaskroppsgrumlingar innebär att man upplever att svarta prickar vandrar över ens synfält. Skulle du uppleva något av dessa uppräknade symptom så bör du omgående uppsöka en ögonläkare för att genomgå en undersökning.
När musklerna som omgärdar linsen ändrar sin grad av spänning, för att anpassa sig till synfelet så kallas detta för ackommodation. Om du lider av mycket lindring närsynthet så kan faktiskt musklerna anpassa sig så bra att du slipper att bära glasögon eller linser.
Det pågår mycket forskning om varför vi drabbas av närsynthet. Forskning om närsynthet har visat genetiska faktorer spelar en central roll. Orsaken tros vara defekta gener. Det finns också teorier om att miljöfaktorer kan spela in vid närsynthet samt en samverkan mellan arv och miljö. Vidare finns det teorier som framhäver att vår matkonsumtion påverkar huruvida vi kommer att drabbas av närsynthet. Andra undersökningar har försökt påvisa att det de saker som orsakar högt blodtryck även kan vara bidragande faktorer till uppkomsten av närsynthet. Dessa faktorer är fet och sockerrik mat, stillasittande och stress.
För att korrigera sin närsynthet kan man skaffa sig av glasögon eller kontaktlinser. Det finns även de som förespråkar att man ska göra vissa typer av ögonövningar för att stärka muskeln. Men det går också att korrigera närsynthet med hjälp av en laseroperation. Innan du genomgår en laseroperation för att korrigera din närsynthet bör du dock noga förhöra dig om vilka bieffekter som kan uppstå.